15 maj 2014

Behövs vinster i välfärden?

Det senaste året har det varit mycket diskussioner om vinster i välfärden: Skall vinster förbjudas och skattepengarna stanna inom verksamheterna eller är vinsterna en förutsättning för valfrihet? I debatten har det ofta hävdats att om möjligheten till vinst tas bort, så skulle ingen vilja driva alternativa verksamheter. Detta tycker jag är en sån konstig tanke!

Så tror jag också att det är för väldigt många andra som valt att arbeta inom den offentliga sektorn- det är ju inget yrkesval man gör för att bli rik- utan för att man har någon sorts idé om att man vill dra sitt strå till samhällsstacken, vill vara delaktig i samhällsbygget eller förbättra livet för dem man kommer i kontakt med- oavsett om det gäller barn i förskola och skola, patienter i sjukvården, socialt utsatta inom socialvården eller de som går mot livets slut inom äldreomsorgen. Detta är min fasta övertygelse!

Kanske en långsökt tanke för den som har bara haft pengar som drivkraft? De flesta av dagens topp-politiker verkar ju präglas av ett synsätt som mest handlar om hårda fakta och krass ekonomi. Skulle vi möjligen ha haft ett annat samhälle, om fler hade haft en längre erfarenhet inom den "mjukare" sektorn?

Som förskollärare hade jag mycket väl kunnat tänka mig att starta och driva en förskola efter mina egna tankar och idéer, utan att ha en tanke på att den skulle behöva gå med vinst! Självklart hade jag behövt ha en lön som jag kunnat leva på, men möjligheten till vinstuttag skulle aldrig ha varit en bärande idé för verksamheten. (Tyvärr kommer det ju inte att bli så- om inte ett mirakel sker med min hälsa, men det är ju en annan historia!)

Jag tyckte därför att det var mycket uppfriskande att läsa veckans Lördagsintervju i GP, eftersom det speglar ett synsätt som kunde varit mitt, men från en person som vet hur det fungerar i praktiken. Artikeln heter Pengarna ska tillbaka till skolan: "Marie Rydberg brinner lika mycket för valfrihet som hon är emot att friskolor skickar skattepengar till aktieägare. Efter 20 år som rektor på Montessori Casa vet hon hur man driver friskola utan vinst som drivkraft. Och hon är trött på att negligeras eller klumpas ihop med storkoncernerna i debatten."

Hon säger att de flesta friskolorna i grundskolan drivs ideellt, men att debatten mest utgår från aktiebolagen. Hon var förra året med och startade riksorganisationen Idéburen Skola, för de skolor som inte drivs av ett vinstintresse i första hand.

– "Debatten blev så sned när man pratade om vinstutdelning, att friskolor utarmade och hade mindre lärartäthet och lägre behörighetsgrad. Vi tyckte att Friskolornas riksförbund varit väldigt dominerade av koncernskolorna och att de inte drev frågor som rörde oss som icke vinstutdelande.

Vad är problemet med debatten i dag?

– Man blandar ihop päron och äpplen. De som försvarar vinstutdelning menar att folket vill ha valfrihet. Ja, det vill de, till 87 procent eller något sånt. Men frågar man hur många som vill ha vinstutdelning är det helt andra siffror. Folk vill inte att det ska finnas möjligheter för riskkapitalbolag och ägare att tjäna en massa pengar och utarma verksamheten".

Hon tycker att man självklart ska få tillbaka insatt kapital till rimlig ränta, men att det är något annat än att stora riskkapitalbolag investerar för att göra vinst på verksamheten. "Jag som skattebetalare vill se att pengarna går till den välfärd jag är beredd att betala för."

En annan sak som tas upp är den frågan, som ofta kommer upp när detta debatteras: Skall inte heller den som bygger ett äldreboende eller som säljer material till offentligt finansierad verksamhet då kunna göra vinst?

Jag har aldrig riktigt förstått den kopplingen, som vissa politiker verkar tycka är relevant, men även här har rektor Rydberg svar på tal: "Läromedelsföretagen får ju inte kommunala bidrag för att leverera böcker. Men i skolan är det våra brukare som vi får skattepengar för, för att ge allt vi kan till dem. Inte för att vi ska tjäna pengar på det. Jag tycker det är en stor skillnad."

– "En bra skola bygger på att det finns ett engagemang och en idé. Det betyder inte att de som har det engagemanget vill tjäna en massa pengar." ... "Jag är inte alls orolig för att det inte skulle bli många som startade skolor".

Jag tror att det är här skillnaden ligger: Om drivkraften att starta en egen verksamhet bygger på ett starkt engagemang och en djupt känd idé om en viss typ av verksamhet- så kanske det blir en helt annan typ av organisation än om huvudidén är vinst?

Kanske skulle ett förbud mot vinst i välfärden till och med innebära en nytändning för enskilda eller grupper av personal, eller kanske föräldrar, som startar upp ny verksamhet som de tror på? För idén om att marknaden reglerar sig själv måste väl även gälla detta- att det tomrum som de stora koncernerna skulle lämna efter sig, snabbt skulle fyllas av andra alternativ?

Kanske skulle hela samhället tjäna på att lokala eldsjälar fick företräde framför stora jättar till koncerner? Ja, inte vet jag, men jag vet i alla fall att den viktiga verksamhet som bedrivs inom kommunerna handlar om så väldigt mycket mer än bokslut och aktieutdelningar!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar